Efter en
utställning i New York 1978 myntades begreppen : Fönster och spegel
Fönster betyder att en
fotograf öppnar linsen som ett fönster mot omvärlden och återger oregisserade händelser utan att lägga särskilt mycket
av sig själv i bilden.
Den
andra kategorin bilder är spegel. Den omfattar
bilder som är mer personliga och speglar bildskaparen bakom kameran. ”Jag
fotograferar inte det jag ser, jag fotograferar det jag känner. Det är under denna kategori ni jobbar med
denna uppgift. Street photografi som vi tittade på i början på
Konstarterna och samhället tillhör kategorin Fönster.
En objektiv kamera är när
en fotograf avbilder världen som den är. I bilden över ser vi en berg och dalbana precis hur den ser ut. Bilden förmedlar inte hur det är att åka berg och dalbanan.
När
en fotograf vinklar bilden för att förstärka känslor
som vi ser här under pratar vi om den subjektiva kameran.
Det liggande formatet tilltalar betraktaren
eftersom det öppnar upp sig på ett inbjudande sätt. En ögonrörelse i sidled är
även något som upplevs naturligare. Landskaps format är ett annat namn för det liggande
formatet.
Det stående formatet kan ibland upplevas som
trångt och ogeneröst som den smala dörren ut mot det lockande där utanför. Ett annat namn för det stående formatet är porträtt och används oftare för just porträtt.
Kvadraten
är ett lite mindre normalt format. Många fotografer känner matstånd till
formatet. Det beror förmodligen på att de uppfattar kvadraten som statisk och
därmed ospännande. Den utgör även en universell symbol för statisk fulländning
och oföränderlighet. Hasselblad kameran har ett 6x6-format.
Gyllne
snittet – Greken Euklides som levde på 300-talet f.kr redogjorde för den gudomliga
proportionen. Den kan beskrivas som en linje delad på så sätt att den mindre
delen förhåller sig till den större.
Ett
enklare sätt att förklara det gyllne snittet är genom Fibbonacis
talföljd. Talföljden bygger på att man multiplicerar siffrorna som kommer efter varann till exempel 1 + 1 = 2, 1 + 2 = 3, 2 + 3 = 5. Denna talföljd hittar vi överallt i naturen som till exempel i solrosen.
Kontrast
– med hjälp av kontraster kan fotografen attrahera
betraktaren. Som fotograf kan man använda olika typer av kontraster: vitt och svart, mörkt och ljust, stort och litet, rent och smutsigt etc.
Det är viktigt att du tänker på bildens alla delar när du komponerar den. mellanplanet och bakgrunden är lika viktig som förgrunden. Det ser man tydligt i David Lacahapelles bild här under.En viktig fråga när man arbetar med komposition är var man placerar huvudmotivet. Önskar man en symmetrisk eller en asymmetrisk komposition. I en symmetrisk komposition är motivet placerad centralt i bilden och skapar en känsla av ordning och balans. I en osymmetrisk är motivet placerat en bit till vänster(eller höger) i bilden skapar en mer dynamisk bild. I sökandet efter en bra asymmetrisk komposition kan man använda sig av en så kallad tredjedels indelning(The rule of thirds).
Ingången i bilden kan störas av ett element, exempelvis en människa som så att säga blockerar bildens vänstra del. Bilden är lättare att ta sig in i om detta element flyttas till högra delen.
Horisontala
linjer = lugn och harmonisk
Vertikala
linjer = levande och dynamisk. Vertikala linjer kan även symbolisera makt och styrka
Diagonala
linjer skapar fart, dynamik och dramatik i bilden.
Linjer som går mot vänster läsas som att
man går bakåt medan linjer som går mot höger får en att tänka framåt.
I bilden över har Mathew Barney använd sig av en triangel komposition. Triangel kompositionen är en symbol för Universums
trefaldiga himmel jord och människan. Detta är en vilande triangel och ger därför kompositionen ett lugn och stabilitet. Cirkel komposition som vi ser att Annie Leibovitz har använt här under uttrycker en känsla av harmoni
och obruten rörelse.
Grodperspektivet som David Lachapelle har använt i bilden till höger skapar fotografen genom en låg placering av kameran. Detta kan få personen på bilden att se mycket överlägsen ut. Fågelperspektivet som Nan Goldin har använt i bilden till höger skapar fotografen genom en hög placering av kameran och får en person på bild att se mycket underlägsen ut. Detta diskuteras mer utförligt i programmet "Alla är fotografer". Klicka på bilden här under för att se programmet